Helene Martinsson flyttade sin häst från Landvetter till Gullringsbo 1999. På Gullringsbo fanns då många ponnytjejer och de flesta av tjejerna tävlade för Stålebo Ridklubb med sina ponnyer. Helene och hennes familj blev snart involverade i ponnygänget när de köpte en ponny till dottern Sarah och det dröjde inte länge innan Sarah också var med och tävlade med de andra tjejerna.
År 2001 köpte Helene och hennes familj ett eget hus i Stålebo. Intill huset fanns ett stall dit hästarna fick flytta in. Sarah var då med i ponnylaget i hoppning och det började gå riktigt bra för Stålebo-laget. Helene engagerade sig mer och mer i klubben och ponnylaget och blev så småningom ordförande i klubben. Vid den här tiden började även datorer bli vanligare och det mesta skulle digitaliseras, även resultatlistor från tävlingarna. Helene och de andra i tävlingskommittéen fick gå datakurser för att lära sig systemet för att kunna lägga in tävlingsresultaten.
Laget som vann Div I 2003 (fr. v): Sarah Martinsson, Johanna Christiansen, Ebba Nelson-Danevad och Jenny Havel
I klubben hölls många aktiviteter och även grannar i området var involverade även om de inte hade häst, livet i Stålebo kretsade kring hästarna. På hösten hölls Hubertusjakt där man galopperade fram genom skogen. Upploppet drog stor publik då alla i trakten samlades vid Stålebostallet för att titta på den fartfyllda tävlingen. Hästarna ställde upp sig på rad längst ner i fårhagen och vid given startsignal satte de fart upp mot Stålebostallet för att fånga räven först av alla. Efteråt hade man Hubertusfest med middag på vagnmuséet i Gullringsbo. På nyårsafton anordnades nyårsritt där man stannade för ett glas champagne vid halva ritten. Och varje söndag klockan tio, året om om red männen ut på tur. Det spelade ingen roll vilket väder det var.
Vid lucia red de luciapyntade barnen och ponnyerna luciatåg mellan Trevnaden och Gullringsbo. Det sattes upp marschaller vid vägkanterna och ritten avslutades med en kadrilj i ridhuset i Gullringsbo. Ofta hade barnen tränat länge på kadriljen, ändra från augusti och fram. På sommaren höll Anna Fényi ridläger, då hade man träningspass under två dagar, och på den andra kvällen övernattade dom på mangelvinden på Gullringsbo. Där sov man i tältsängar, tittade på film, lekte lekar och hade gömme i mörkret. Lägret avslutades med en tävling då alla föräldrar och andra i området kom och tittade och hejade på.
Ponnylaget med Helene som lagledare
Klubbmästerskapen hölls varje år och hade ofta många deltagare och stor publik. Ett år var det så många anmälda att hela KM fick flytta till Gråbo där klubben kunde hyra paddock och ridhus för tävlingarna. De hoppglada ponnytjejerna fick då kämpa med att lära in dressyrklassen för att kunna knipa KM-bucklan, för hoppa kunde de ju! Det bevisade de verkligen 2003 då klubben lyckades ro hem guld i DIV I hoppning och 2004 då de tog guld i SM i laghoppning, dock med olika ryttare. SM hölls på Strömsholm och Helene var med som lagledare. Det blev stor uppståndelse när Stålebo RK vann, ingen hade hört talas om den lilla ridklubben från Lerum! Stålebo-laget blev utsedda till Årets lag av Lerums Tidning och ponnytjejerna fick gå upp på scenen på Bagges Torg för att hämta pris.
Pokalerna som togs hem under 2003
När ponnytjejerna blev äldre och växte ur sina ponnyer gick de över till storhäst. I samband med det började de flesta av tjejerna istället att tävla för Nääs RF som då hade stora framgångar inom hoppning. Helene blev därmed mer aktiv i Nääs RF’s tävlingssektion och lämnade över stafettpinnen till nästa ordförande i Stålebo RK.
Stålebo RK 50 år